onsdag 5 juli 2017

Jag tar en paus....


    från bloggandet ett tag och återkommer när livet "normaliserar" sig i augusti någon gång


         Njut av sommarens alla fröjder, sug in allt vackert den bjuder på!

         Ha det gott så länge!
         Vi ses igen om en månad si så där!

        Copyright: Karin Eklund, Pettas ekologiska

söndag 2 juli 2017

Det finns stunder....


   när jag smyger mig ut från caféet och en sådan stund infann sig idag.
   En lång rad veteranbilar gjorde oss äran att besöka Pettas café.
   När alla bilägare hade fått sitt kaffe och sitt dopp greppade jag tag i kameran och
   tog en liten runda på parkeringen efter att jag hade frågat lov om
   att få visa världen deras vackra bilar här på bloggen


    Vår egen gröna Toyota, Virtanen, stod i bakgrunden men dock i gott sällskap


    Det är inte ofta vi ser en sådan bil på vägen ner mot byn...highway till trots 😉


    De gör sig bra mot den gamla stenladugården eller hur?


    Jag kan inte annat än att bli glad och snudd på nostalgisk när jag ser de här bilarna


    Kända bilmärken är de säkert för många av er som läser min blogg....
    Jag är tyvärr inte särskilt kunnig själv men jag tycker att de är vackra.
    Det räcker väl långt? 


    Den här är som ett smycke i sig där den står mitt i gräslöken

    Filip, fasanen stod en bit i från och sträckte sig, till synes, upp på tå (se headern)
    Tillvaron är annorlunda nu för alla djur här men de anpassar sig bra, trots alla bilar och
    okända gäster som kommer hit på besök
    Det kallas visst flexibilitet.

    Copyright: Karin Eklund, Pettas Ekologiska
   

torsdag 29 juni 2017

Tiden rinner iväg....


Vi har redan haft öppet några dagar i caféet och jag märker att jag inte hinner med som vanligt
här på bloggen. Midsommaren är över för det här året, fåglarna formligen sprutar ut
ungar och vi matar på oförtrutet för sommaren är kall så här långt


         Hackspettarna brukar ha tagit ut sina ungar den här tiden redan, men inte i år
         Hit flyger de i skytteltrafik och tankar näbbarna fulla av talgkorv innan de flyger
         vidare till sina ungar, som vi väntar på att få se vilken dag som helst.


     Som vanligt har vi många ekorrar här till både vår glädje och till våra cafégästers glädje
     Det är ingen större rusning ännu men ändå i lagom takt för att också vi ska komma igång
     och bli varma inför högsäsongen. Man är alltid lite ringrostig i början


   Blommorna avlöser varandra i rasande takt och ändå inte. Kylan har sina fördelar...
   Allt blommar längre så just nu är trädgården mycket vacker då allt mera eller mindre
   blommar samtidigt...


                  Vi har vår vackra Filip här med sina fruar..........
                  I skrivande stund är han och Big-Ann utanför och trippar på i
                  i rabatterna. Jag såg från bagerifönstret att de gick till jordgubbslandet.
                  Det blir som det blir med skördandet av gubbar och annat i år
                  Vi är många om godheterna 😉



    Wilhelm fyller sju år imorgon, men han firade redan i söndags, då alla gäster hade möjlighet
    att komma och gratulera. Ja, Pokémontårta godkändes av jubilaren, som för övrigt är här
    varje dag just nu och hjälper till att plocka disk. Idag kommer även storebror Timothy med och
    trimmar gräs. Det är gott att vara tillsammans!

    Jag får berätta mera när tiden räcker till!
    Nu tjuter ugnen i bageriet. Brödet ska ut!
    Ha det gott alla!

    Copyright: Karin Eklund, Pettas ekologiska

torsdag 22 juni 2017

Glad Midsommar!


    Hoppas att alla ni som läser min blogg får en skön njutbar midsommarhelg!
  
    Här hos oss står vi i startgroparna för att öppna Pettas sommarcafé.
    På  måndag slår vi upp dörrarna.
    Midsommarhelgen går inte endast i arbetets tecken för vår del.
    Vi kommer också att njuta av den ljusa tiden, äta gott och träffa vänner!
 
    Ha det gott alla!

    Copyright: Karin Eklund, Pettas ekologiska

måndag 19 juni 2017

Sol


 Gemsweeklyphotochallenge

Sanna Susannes ord för den här veckan är SOL
(På hennes sida hittar du alla andra som deltar i temat)


 

     Liksom jag vänder mig mot den sköna solen vänder sig också Solvändan
     När jag tittar ut genom våra fönster på norra sidan av huset,
     under juni och juli,
     lyser mängder av små solvändor upp i sluttningen utanför.

     Den lilla halvbusken som solvändan faktiskt är, tittar liksom över hustaket
     och vänder sina kronblad efter solens gång.
     Den lilla växten gör mig glad inombords.
     En sol tänds också inom mig.
     Mitt sinne blir helt enkelt soligare.

     Copyright: Karin Eklund, Pettas ekologiska

söndag 18 juni 2017

Det måste nog vara försynen...


tänkte jag när jag såg hur  mycket svinmålla vi har i lökbäddarna i år.
Ett regn och värmen på det, gjorde det.
På ett huj hade vi svinmålla hur mycket som helst bland all lök
Om nu försynen ser till att vi ska ha den här grönsaken
i år så ska vi också äta upp den.
Spenat behövs alltså inte.
Vi har svinmålla!
Tur att den är lätt att rensa bort ur landet och lätt att tillreda
Och bort ska den innan den går i frö igen....


Efter en timme på huk blev lökbäddarna återbördade till tidigare utseende
och vi hade mängder av "spenat".
De allra minsta exemplaren sparar jag och låter dem växa sig lite större
för en ny skörd längre fram.
Härom dagen  gjorde jag en pastasås på svinmålla, kajp, sparris och en liten bit rökt skinka.
Det blev väldigt gott och det är så skönt att bara kunna gå ut till landet och plocka åt sig
vad som behövs.



Svinmållans blad  kan användas exakt på samma sätt som spenatens,
men innehåller dubbelt så mycket c-vitamin

Svinmållan har en lång historia som foderväxt till djur och  som människoföda.
Kanske är det  inte så allmänt här i våra trakter numera att ta vara på svinmållan,
men på andra ställen i världen, t.ex i  Afrika och Asien är det vanligt.
I Indien är svinmållan populär att använda så gott som till alla typer av matlagning, även i bakning
Här i våra nordiska länder har man under krisår malat fröna och använt dem som mjöl.


De unga bladen och skotten kan man gott lägga med i  en sallad på våren men
att ångkoka svinmållan eller stuva den som vilken annan spenaträtt som helst är kanske vanligare
Den innehåller oxalsyra så i alltför stora mängder ska man inte äta den rå.
Varje planta producerar tusentals svarta frön.
De är rika på protein, A-vitamin, kalcium och kalium.
Nu är målet att svinmållan inte ska gå i frö i år men som sagt så gråter jag inte om det
blir ett svinmållerikt år längre fram igen. 



Svinmållans frön kan ligga latent i jorden i flera år och vips
så kommer den upp när läget är lägligt.
I år var det tydligen lägligt, både för den och för oss som inte har sått spenat.
Vi tycker att svinmållan är mildare i smaken än vad spenaten är och vi är på inget sätt ledsna
över den stora mängd "ogräs" som har tagit plats i våra lökbäddar.


Som vanligt kastar jag ingenting om jag kan låta bli.
När jag förväller svinmållan i kort spad så tar jag vara på vattnet
När allt har svalnat ger jag växterna en dos av det näringsrika vattnet.
Och givetvis, så frös jag ner ett antal platta paket med svinmålla/spenat.
Senare är det enkelt att ta fram ett paket nu och då och göra en god "spenatsås"
eller vad man känner för att göra.

Copyright: Karin Eklund, Pettas ekologiska

fredag 16 juni 2017

Det finns dagar och dagar...

Ni vet säkert vad jag menar när jag säger det...

Först konstaterar läkaren per telefon att jag har fått borrelia,
att det är den som är orsaken till alla onda, sjuka leder
Jag har troligen fått ett fästingbett redan i höstas eftersom
ledvärken satte igång i början av det här året.
Borrelian har gått in i ett andra skede, bitit sig fast.
Det kanske är ett pris av all dikesvandring
i jakten på mördarsniglar.
Mördarsniglarna ler säkert i sin himmel och ropar karma!
Där fick du! 😉

Någon liten en har åkt snålskjuts och borrat sig in i min hud
där jag inte har märkt det. Troligen på ryggen
Ingen ring eller rodnad har ögat sett
Den lilla marodören har klarat duschen...
en liten fors-åkare som har hållit sig fast i något veck
Överlevare finns det alltid.

Rödhaken är bra mycket gulligare att titta på än en fästing

Jag har varit rejält sjuk, knappt kunnat ta mig ur sängen annat
än med att rulla mig ur den med stor möda.
Det har gjort och gör fortfarande jätteont.
Jag har skrattat, gråtit och pratat om
tanter med gikt, helt enkelt försökt att skämta bort eländet.
Det har känts som om armarna håller på att ramla av...
När folk har tagit mig i hand har jag "krackelerat"
Det har känts så men jag har hållit god min och sett glad ut ändå
fast jag har gått sönder
Jag har inte berättat hur eländig jag har känt mig
annat än för de allra närmaste
Kanske att allt skulle försvinna om jag inte låtsades om det?
Försöka duger ju.
Ända tills Uffe tröttnade och  röt till! 
Nå, jag lyckades ju inte skämta bort det onda, jag blev bara sämre.
Ett läkarbesök var högst behövligt och flera tester av olika slag gjordes.

Hackspettarna har bråttom att få mat till sina ungar

Nu äter jag en hästkur i tre veckors tid framöver och det känns
redan som att det här fixar kroppen.
Det här blir bra!
Samtidigt konstaterade läkaren att jag har en lätt artros i båda händer
och sände iväg mig till fysioterapeuten som påstår att jag är lite överrörlig
i kroppen. Händerna ska en ergoterapeut ta hand om sade han. 
Man ska inte gå till sjukhuset; man kommer därifrån med sjukdomar som
man inte ens vet att man har, haha....

Nå, nu ska hästkuren först få göra sitt, sedan får vi se vad som återstår av
allt som lär vara sjukt.
Nu ligger jag på mattan tre gånger per dag, lyfter skrot och
tänjer på gummiband.
Kvinnan ska bli bra! 
Jag känner mig väldigt hoppfull.
Och känner mig väldigt frisk fast det förstås gör ont i lederna.
Men det blir bättre och bättre dag för dag.
Hurra för hästkurer!



När jag for efter hästkuren till apoteket i Godby
mötte jag en stor bil som kom i lite väl hög fart på vägbygget här i Geta.
Vad hände?
Jo, pang, ett stenskott mitt i vindrutan på förarsidan.
Jag såg plånboken bli tunn och genomskinlig som ett gelatinblad
För ett år sedan bytte vi vindruta
av samma orsak och det är inte billigt.
Nå, allt ordnade sig igen.
Vianor i Mariehamn har borrat och fixat
så att sprickbildningen inte blir av.
Hipp hipp hurra för all expertis som finns!

Mitt i allt så blev rumstemperaturen väldig hög här hemma...
Nej, det var inte febern som härjade i våra kroppar.
Värmepumpen visade sig att ha fått nojan.
Det lät som om en liten Gustav Blom  (Evert Taube)
satt i ett rör och knackade rost.
Oavbrutet.
Ända tills Uffe bröt strömmen.
Nu har en teknisk doktor varit här ett tag och även den delen
ser det ut att bli ordning på.
Och garantin gäller...


Värmepumpsdoktorns bil och MP-mjölleverans som kom till fel bageri.


Sedan är det inte bara för oss som det händer saker.
Stora MP-bilen stod plötsligt här och undrade om vi hade bageri?
Joooo...men vi har inte beställt någonting.
Ja, sade den trevliga killen som  körde, på MP-lagret beskrev de exakt vart han
skulle fara med rågmjölet som han hade i bilen.
Och det var till oss det!
Och här var han....

Under G-et  i Geta finns vi, ungefär. Ingeborgs bageri hittar man i Brändö.

Jag fick läsa fraktsedeln. Mjölet skulle till Ingeborgs bageri i Torsholma. Brändö
Långt öster ut i skärgården. Så långt man kan komma på Åland i den riktningen, ungefär.
Långt långt bort från oss.
Vi skrattade och han skakade på huvudet, satte sig ner en längre stund i
bilen innan han startade och for härifrån.
Ett berest rågmjöl är på väg österut.
Det svartbrödet blir säkert extra gott som har varit ut och hälsat på i avkrokarna.


Man brukar tala om Murphys lag.
I och för sig håller allt på att ordna upp sig men ändå...
Dra dit pepparroten växer Murphy!
Fast det är upptaget där för det mesta.

Filip och Big-Ann (fru nummer tre, kom hit i måndags)
eller någon av de andra fruarna, Bettan och Secondan
ligger där för det mesta. Badar, solar och  tar en tupplur lite emellanåt.
De har sitt eget spa i vårt trädgårdsland


Copyright: Karin Eklund, Pettas ekologiska